Tur att jag redan har ett bi ifall att.

Jag fick svaret på förra inlägget, jag behövde bara gå ner till köket och titta ut, gissa vad jag ser.
SNÖ. Under dagen har det varit piss kallt fast jag har andvänt min nya jacka, as mysig verkligen.
Mötte upp Lina och Markus på biblioteket, barna lekte och jag och lina satt i en gungstol och gungade, åkte hem till Lina, kom på idag att Zoey kan helt själv krypa upp och ner för trapporna.
Hittade henne nere i lekrummet och då måste hon har kommit ner av sig själv.
Åkte till waterbery med alla barna och handlade julgranskulor som vi sedan målade.
Åker hem och till min förvåning så är redan mamman hemma, vilket händer ca 1 gång i månaden att hon kommer hem tidigare. Eller rättare sagt den tiden då jag igentligen slutar.
Så jag ställde bara in frukosten som fortfarande stog framme och tömde diskmaskinen, sedan slutade jag. Wooohooo
Åkte till Panera&bread mötte upp Riikka, rome, Lina, Anna, Janina och hennes mamma.
Nu ligger jag här i sängen i mitt as kalla rum för att vi inte värmer upp huset så jag funderar allvarligt talat på att ta på mig min bee kostym och sova i den.


På Lördag så skall jag och 3 andra svenskar in till NYC på bazar i svenska kyrkan. Ida, Siri en ny tjej som har kommit till Brookfield där min och Idas mötesplats alltid är, och även vårat "stammis" ställe. Och Sabine som är min mammas jobbarkompis dotter som är Au pair i Boston. Det ska bli jätte roligt, har inte träffat siri eller sabine innan så det skall bli intressant.





Idag när jag åkte hem från Panera så tänkte jag även på att min perfekt Ida snart skall åka hem. Jag insåg då hur mycket jag kommer sakna henne, hon har liksom varit här sen jag kom, det var hon som var själv i 4 månader innan jag kom, typ som en räddare i nöden, men vem skall vara här med mig de sista 4 månaderna? En som är så perfekt som Ida inga fel (om man frågar henne är allt perfekt), skratta åt fåniga saker, våra små filmer, hur våran bil gick isönder på väg till boston, bada i poolen och åskan är hur nära som helst men inte orkar bry sig, våra små söta möten på kvällen i NM downtown, man kommer ju inte vara i NM eftersom där finns ingenting, det var bara en enkel mötesplats. Vårat stammis ställe, de två sletna bruna stolarna utan för, dem är våra ingen annans. Jag får tänka positivt hon har ju faktiskt över 90 dagar kvar. Dessa skall utnyttjas till 1000.







Tur att jag redan har en bi i fall att.