torsdag 27 november 2008

Thanksgiving på long island.

Jaha då har man firat thanksgiving, underlig sak det tycker jag.
Åkte med mamman och tjejen runt 10 tiden, var framme på long island vid 11.15.
Lekte lite med Zoey eller ganska mycket. Pappan och pojken var på en tradition som startade förra året, min fråga är hur det redan kan vara en tradition om man bara ha gjort det en gång innan.
Hade med mig min data dit (mammans idé ifall jag skulle ha tråkigt.) Satt vid den lite inväntade bättre tider. Bron till mamman dök upp, och familjen taikon, gamel morfar, morfar, mamma, mamma, pappa, barn. Den trevliga middagen dukades upp, jag kan ju uttrycka mig såhär att jag känner att jag inte nödvändigtvis måste fira Thanksgiving igen jag klarar mig utan kalkon och dess fyllning. Maten alltså, potatismos såg jag inget. Sedan blev det barnpassning till en trött liten Zoey men jag tog mer än gärna hand om henne.
Vid nio tiden så begav vi oss alla hem, jag pappan, hunden ich barna i den stora bilen och mamman själv i audin. Jag tänkte att det skulle bli ganska stelt att åka med pappan bara med tanke på att barna skulle somna. Men icke sa picke, fråga mig inte vad som har hänt om han går på gladpiller eller något men trevlig var han, okej att mer än halva bilresan så var det tyst men med tanke på min första resa till familjen med honom var vi tysta 99% av tiden så är detta ganska bra. Efter ett tag så säger han till mamman som är i telefonen.
Ja Zoey sover, Zach sover helén tittar just nu ut genom fönstret men sover säkert snart.
Så när dem lägger på så säger jag till honom. Ja bara så du vet så kan jag inte sova i bilen om jag inte har åkt på denna vägen innan, jag måste veta vart jag är hela tiden.
Jaja helen blunda nu och sov så somnar du allt.
jag kände mig som ett barn och jag hörde själv hur det lät när jag svarade. I can´t.
Du låter just nu som Zach och du ska vara vuxen.
Så jag berättade, jag kan inte sova i en bil, spiciellt inte om jag inte vet hur föraren kör, eller när jag är mitt inne i NYC i en as lång kö.
Så vi började prata om politik men jag kände att den biten inte var riktigt okej, så det blev historiska kvinnor i usa som jag ska skriva om till skolan. Emelie någonting heter hon.
Så efter två timmar och 40 minuter så var vi hemma, as trött var jag och när jag kom till 684 så kände jag för att sova men hur skulle det sett ut.
I morgon är jag ledig alla andra människor är antagligen och handlar eftersom det är den svarta fredagen, typ som mellandagsrean. Affärerna öppnar klockan 3am. Men jag är ju då inte som alla andra utan jag ska ligga i min säng och sova ut. Första gången jag har sagt nej till shopping.
Tack hej leverpastej.

1 kommentar:

Anonym sa...

Nu har du ju varit på en sådan högtid så nu vet du hur det går till när du ser de på tv nästa gång :D de ska vara roligt med kultur byte helen...
saknar dig
// Camilla