onsdag 1 oktober 2008

Det är Ida som drar ner mig i träsket.


Ida det är den människan som drar ner mig nästan till jordens undergång, medans jag gör så hon kommer upp en nivå ur detta träsk.

Nu under en tid har denna skåning och den vanliga som hon inte vet vad för dialekt dem har varit tillsammans under en lång tid, det visar sig i bland annat att man tar varandras ord, tex tradigt och tråkigt.
Hon ser inte alls skylldig ut men hon gör det sagta men säkert.

Tack och hej.
Ida ring mig!!

Inga kommentarer: